Vad är guldmyntfot?

Skriven av Investviewer-redaktionen, redaktör Investviewer, sedan 2009

Guldmyntfot var ett monetärt system som användes för att bestämma olika valutors värde. I Sverige infördes guldmyntfot år 1874 vilket innebar att de mynt som man hade kunde växlas in mot guld. Man fick 1 kilo guld för motsvarande 2 480 kronor. Det innebar att riksbanken garanterade att de sedlar och mynt som fanns i omlopp var hade ett värde så att det inte präglades mynt och sedlar utan något substantiellt värde. Dock så övergav man det ursprungliga systemet delvis under år 1913 och sedan helt år 1931, i samband med depression och en hyperinflation.

Under åren 1951 fram till 1973 var Sverige anslutet till det amerikanska Bretton Woodssystemet, vilket innebar att Sveriges valuta var knuten till US Dollarn. Under Bretton Woodssystemet var US Dollarn inväxlingsbar mot guld. Detta innebar indirekt att svenska valutan också hade en guldmyntfot, alltså att det fanns ett värde i guld för svenska mynt och sedlar. Den amerikanska presidenten Richard Nixon löste upp alla garanter för den amerikanska dollarn i början på 1970-talet. Detta skapade ett kaos på den internationella valutamarknaden då konsekvenserna blev att det inte längre gick att växla in US Dollarn mot guld. Det ledde till att det var många länder som valde att sluta använda US Dollarn som reservvaluta.

Tidigare var också mynten präglade med en metall som guld eller silver som skulle motsvara det värde som myntet hade. Det innebar att man hade sin säkerhet för myntens värde i fickan redan i form av guld eller silver. Men med tiden så ökade metallerna sitt värde mer än vad myntens värde var vilket gjorde att man i Sverige slutade att använda silver i enkronor, då silvervärdet för 1 krona låg på flera kronor.

Guldmyntfotens historia – tidslinje

1816

Bank Charter Act — Storbritannien formaliserar guldstandarden som ryggraden i det monetära systemet.

1873–1874

Tyskland och Sverige antar guldmyntfoten. I Sverige fastställdes att 1 kg guld motsvarade 2 480 kronor.

1914

Första världskriget bryter ut. De flesta länder suspenderar guldmyntfoten för att kunna finansiera krigsutgifterna med sedelpressarna.

1919–1926

Återgångsförsök till guldstandarden. Storbritannien återinför den 1925 med förkrigspariteten, men spänningarna är stora.

1931

Sverige och Storbritannien överger guldmyntfoten under den stora depressionen. Den ekonomiska krisen kräver monetär flexibilitet.

1944

Bretton Woods-avtalet: US-dollarn knyts till guld (35 USD/troy ounce), övriga valutor knyts i sin tur till dollarn — en indirekt guldstandard.

1971

Nixon Shock: USA avskaffar dollarns guldkonvertibilitet och bryter Bretton Woods-systemet.

1973

Flytande växelkurser universella. Guldmyntfoten är officiellt historia som internationellt monetärt system.

Idag

Centralbanker världen över håller sammanlagt ~35 000 ton guld som reservtillgång (IMF-data 2025). Guld fungerar som ankare för förtroende, inte för valutavärde. Se historisk guldkurs i SEK och läs om guldinvesteringar i Sverige.

Används guldmyntfot idag?

Guldmyntfot används inte längre idag utan är mer ett symboliskt uttryck. De mynt och sedlar som används idag är inte värda mer än pappret de är tryckt på. Man kan inte längre växla in sedlar och mynt mot guld. Dock har de sedlar och mynt som finns i omlopp ett garanterat värde genom olika samarbeten som Sverige har med exempelvis IMF och Världsbanken. Det är dock ingen garanti för att mynt och sedlar i en framtid kan bli värdelösa om det inträffar händelser som gör att Sverige behöver devalvera sin krona, vilket i viss mån har skett ett par gånger i modern tid. Det innebär att den svenska kronan tappar i värde mot utländsk valuta och även i köpkraft.

Om du är intresserad kan du gärna läsa mer om detta hos Dollar.nu som har en bra artikel om Bretton Woodssystemet och guldmyntfot.